5. Hjärtinfarkt kan inte förebyggas genom att sänka kolesterolet
(Hänvisningarna till de artiklar jag berättar om finns i min bok The Cholesterol Myths. Den är gratis på webben och kan även fås gratis som e-bok, antingen från Smashwords eller från DropBox) I många år har vi fått veta att vi kan förebygga hjärtinfarkt genom att sänka kolesterolet. Idén härstammar från forskare som sedan 50-talet studerat innevånarna i Framingham, en liten stad strax utanför Boston. De observerade att kolesterolet hos individer som insjuknade eller dog i hjärtinfarkt var högre än hos andra. Därför antog de att det var det höga kolesterolet som var orsaken; ett högt kolesterol var en riskfaktor för hjärtinfarkt. Tanken var närliggande eftersom åderförkalkningar innehåller mycket kolesterol och åderförkalkning är ofta mer uttalad hos patienter som dör i hjärtinfarkt. Men ett statistiskt samband är inte det samma som ett orsakssamband; se avsnitt 1. Om ett för högt kolesterol var orsaken till åderförkalkning och hjärtinfarkt, då borde bägge delar kunde förebyggas genom att sänka det höga kolesterolet. Det går inte. Det framgår först och främst av meta-analyser av de kolesterolsänkande experiment på hjärtpatienter som företogs innan de nya kolesterolsänkare statinerna introducerades. I några av experimenten minskade antalet hjärtdöda en smula, i andra ökade antalet, och om man räknar ihop alla resultat blir summan plus minus noll. Nedanstående tabell visar resultaten av en dylik meta-analys, publicerad 1992 i den medicinska tidskriften British Medical Journal. Notera att den totala dödligheten var större hos dem som fick den kolesterolsänkande behandlingen. Att antalet icke-dödliga hjärtinfarkter var lite lägre i behandlingsgrupperna berodde med all sannolikhet på att många av experimenten inte utfördes blint; både läkarna och patienterna kände till, om de fick den kolesterolsänkande behandlingen eller de tillhörde den obehandlade kontrollgruppen. At inte testa en behandling blint är en vanlig orsak till det man kallar bias, att resultaten på ett missvisande sätt blir bättre än i verkligheten. Om antalet icke-dödliga infarkter hade minskat borde antalet dödliga infarkter givetvis ha minskat också.
Att andra meta-analyser har visat positiva resultat beror på att de som utfört analyserna har exkluderat några av de experiment, som gav ofördelaktiga resultat. De negativa resultaten av dessa experiment brukar bortförklaras med att kolesterolsänkningen inte var tillräcklig. Vi vet nu, heter det, att statinerna är effektiva, och det beror på att de kan sänka kolesterolet med 40 % eller mer. Statinernas effekt beror emellertid inte på kolesterolsänkningen; statinerna har andra, mera nyttiga egenskaper och statinerna är effektiva antingen de sänker kolesterolet med mer än 40 % eller blott så lite som de tidigare ineffektiva preparaten. Tyvärr är de även cancerframkallande, åtminstone på försöksdjur. Mer om statinerna i avsnitt 6.
|